fan

(Förlåt för allt whinande)

Jag hatar mig själv för att jag lät dig åka. Fattar inte hur jag kunde låta dig åka, nu när jag behöver dig som mest. Samtidigt förstår jag dig inte. Jag förstår inte hur du ena stunden kan säga att jag betyder mest av allt för dig, men ändå åker du. Du åker även fast du vet att jag är ensam. Och när du ser hur ledsen jag är. Jag vet att jag kan ge dubbla signaler däremot, så jag får väl skylla mig själv. Får skylla mig själv när jag förstör det fina vi har, och att jag låter dig göra det.

Men ja, bra att du har det kul iallafall medan jag ruttnar här hemma. Puss.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0